ninanolltre

Jag välkomnar tillbaka den gamla Nina.
Idag föll min ridå. Jag körde rakt in i soluppgången med the killers på högsta volym.
Jag tror det var det som gjorde det. Musiken alltså.

I den stunden kände jag att jag inte bara är en fin klänning.
Det var en väldigt bra känsla.

Imorse, i soluppgången, liksom omgiven av musiken kände jag mig väldigt kreativ.
Jag kunde ha skrivit en bok tror jag.
 Det är härligt att vara påväg någon stans.
Även om det bara är till ens slitiga jobb en lördag morgon.

Hela livet är påväg någonstans. Hela jag.
Jag bejakar min impulsiva sida och testar mig själv.
Det är det bästa jag vet.
Jag vill läsa böcker och se tusentals filmer.
Vi får se var jag landar till slut.

Jag vet inte.
Jag ville bara skriva nåt.