worlds biggest blueberrymuffin'

Tusen tankar och omkring fyra olika sinnesstämningar.
Fredagkväll med lördagsmorgonjobb innebär ångest och prestationskrav. Jag hade längtat efter muffins.
Blåbärsmuffins för jag har plockat tillräckligt många för att precis rymmas innuti en stor siaglass-burk det en gång legat vaniljglass i. Jag behöver sova ensam och vakna precis när jag vill. Tvåsamhet gör mig trött ikväll.
Men glad samtidigt. Det är knasigt alltihop och det är jag med.

Allt det kloka i mig hade läggdax 21.00 tror jag. Ungefär efter min middag.
När magsäckens syra började upplösa de två karelska pirogerna med äggsmör och salladen jag åt.
Då! Då blev jag dumtrött och hängig.

Ska snacka med chefen nu.

Puss. 

Heim

Heim e som chokla. Bra för själen i små mängder men om man får för myki
blir man tjock. Å får höge blodtryck å dör för tidigt.



stranger. We are not two we are one.

Av någon orsak känner jag mig lite panikslagen.
Jag har stickat. Kanske tre varv. Måttlig framgång. Mest bristande tålamod.
Morötterna börjar gro. Och vinbären har börjat skifta färg.

Ihjällängtans längtan.

I don't blame you.

Jag är sommarbrun. Jag har en egen trädgård full med längtan och mest av allt har jag en otrolig skrivkramp.
Åsidosätt förväntingar på updatering. Jag vet inte om det här kommer funka. Jag kanske blir fruktansvärt sentimental eller fruktansvärt oseriös a la listinlägg igen. Kanske rinner lusten ut genom fingrarna när jag rensar mitt ogräs. Det här kommer nog aldrig bli en fin blogg med många bilder eller tipsrutor. Det blir nog mest vingliga omskrivningar. Ett sätt att tänka högt. För det måste jag ibland.

Vindspel i mitt äppelträd, jord under mina naglar.





RSS 2.0